killens innersta tankar

Dagen efter var jag väldigt trött, jag visste inte vad jag skulle ta mig till, kvällen innan hade hon ju varit hur gullig som helst mot mig, vad kunde det här betyda?
1. Att hon var en player.
2. Att hon faktiskt tyckte om mig.
3. Att hon tyckte om mig och sin pojkvän samtidigt,
eller att hon bara var helt dum i huvudet? Jag visste ingenting.
Jag tog iaf mod till mig o skrev (på sms såklart): Varför skriver du såhär till mig? Hon svarade: Vadådå :o
Jag: För att du har pojkvän!
Leia: Jag vet. Men inte länge till, om jag har dig!
Omg! Fatta vad lycklig jag blev. Jag förstår att ni tänker typ, men han kan ju inte vara kär i en tjej som redan har en kille, hon är ju inget att ha. Nä så är det ju, men jag var så blind av all denna kärlek att jag inte kunde tänka klart.
Jag fick stora förhoppningar och trodde att en dag skulle det bli hon och jag. Hon hade redan skrivit att hon ville komma ner till mig och att jag, närsomhelst fick komma upp till henne.
Allting skulle ju lösa sig, bara hon gjorde slut med sin pojkvän, men ingenting hände, så helt plötsligt en eftermiddag tog jag mod till mig att fråga.
Jag: Kan jag komma upp till dig nästa helg?
Hon tyckte det lät som en jätte bra idé.
Shit tänkte jag, jag ska få träffa henne om 8 dagar, nervös var jag som in i helvete och oroade mig riktigt mkt för att jag skulle vara för blyg för hennes smak. Redan uppe i Sthlm hade jag fått ett intryck om att hon var väldigt vild , spontan och öppen, abolut inga problem med komunikationen. Jag däremot kunde vara riktigt blyg i de sällskap där jag kände mig osäker. Alla dagar innan jag skulle åka var hon det ända jag kunde tänka på, hur skulle det gå egentligen?

Fortsättning följer...

Dagens mening: Gör ingenting du kommer att ångra imorgon!

Jag var så arg, jag ville bara slå någonting vad som helst för att kunna dämpa min ilska. Hela dagen i skolan var jag sur, jag fattade inte varför hon inte hade sagt någonting från början, mina frågor var många och allting bara snurrade i mitt huvud, varför, hur, när?
Jag smsade henne samma dag framåt kvällen, jag skrev: Vet du vad du gör med mig? Jag blir helt mindfucked.. seriöst. Hon skrev: Ring mig!
Jag visste inte vad jag skulle säga till henne, men jag ringde iaf. Hon forstod inte att jag var seriös, hon fattade inte varför jag skulle vara sur på henne, ok jag sa inte det till henne då .
Hela kvällen fortsatte hon skriva massor av gulliga sms, t ex. Babe du o jag, du gillar mig, flytta hit till mig, du o jag, om jag hade dig skulle jag ta så väl hand om dig. Jag blev ju skit glad men kunde fortfarande inte glömma att hon hade en pojkvän, vad skulle jag säga?

Fortsättning följer...

Någon dag efter det så var hon online, hon hade komemterat en av mina bilder. Jag svarade o så fortsatte det, vi skrev i flera timmar, det var jätte kul. Efter ett tag så ringde hon mig, jag hörde inte riktigt vad hon sa men blev jätte glad att hon ringde, vi pratade inte mer än en minut innan hon skulle lägga på, jag ble lite förvånad att hon la på så snabbt, men överlycklig för att jag hade hört hennes röst.
Och så fortsatte det i några dagar, jag köpte sedan en ny mobil o började smsa henne.
Hon var då i Irland, jag ringde henne någon dag o livet lekte, tills den 20:e augusti. Det kändes som att få ett slag i magen, som att jag hade blivit förråd, jag blev helt lamslagen. Jag var inne på hennes facebook som vanligt, det hade stått att hon hade ett förhållande med en kille men jag tänkte inte så mycket på det i.o.m att det stod att hon hade tre barn också. Men efter att ha tittat lite längre ner i fb tror ni inte att de skriver massor av kärleksförklarningar till varandra om att de saknar varandra (han bor i Irland).
En normal kille skulle ju skitit i den bruden o gått vidare, men inte jag. Jag var ju helt nerkärad i henne, jag kände mig bara sårad.
Jag behövde få en förklaring, men visste inte hur jag skulle säga det.

Fortsättning följer...

Jag gick här o dammsugade (hatar det, men måste göra det) o tänkte på lite allt möjligt. Då kom tanken upp på en person som jag absolut inte kan glömma, vi kan kalla henne för Leia. Hon är mitt stora bekymmer förtillfället, jag förstår mig inte på henne.

Det började med att jag och ett gäng polare åkte till Sthlm i slutet av Juli detta året, vi hade skit kul, drack o hade oss. Näst sista dagen träffade jag Leia, hon var glad som solsken och väldigt sprallig. Inte då fattade jag att hon stötte på mig, hade en aning i.o.m att det var mig hon ville sitta brevid o det var mig hon snackade med. Vi hade helt enkelt skit trevligt, hånglade, pussades o badade i bara underkläderna i en liten sjö.
När hon skulle sticka frågade hon mig om vi skulle ses på samma ställe imorron, jag svarade självklart ja, hon var ju typ min drömkvinna.

Vi träffades igen, det var lite spänt i början, men vi hade ändå kul. Det slutade iaf med att jag, mina polare och Leia stack hem till hennes kompis. Vi hade jätte kul, fick lite sprit o var uppe hela natten.
Jag förstod att hon gillade mig, hon ville att jag skulle pussa henne, "pilla" på henne, men ändå var jag osäker. Jag vågade inte riktigt, är lite blyg när det kommer till sådant, ja jag är typ oskuld, eller var...
När det bara var jag, Leia, min polare, o hennes polare kvar, la vi oss alla i hennes stora säng. Jag o Leia låg o mös, låg sked o kliade varandra på ryggen, helt plötsligt började det bli intensivare, o det slutade med att vi började ha sex typ, men vi avslutade inte det.
Jag o min polare skulle åka hem på morgonen, så efter vi hade sovit en halv timme väckte jag henne, sa hejdå o vi pussades.
Jag var lycklig, jätte lycklig faktiskt, det sorliga var att vi bodde mer än 40 mil ifrån varandra, inte visste jag då att det var bará ett litet problem jämfört med det andra som dök upp några veckor efter.

Fortsättning följer...

Jag har bestämmt mig för att börja blogga, inte bara för uppmärksamhetens skull, utan för min egen. Jag har ingen direkt att prata med om det här så därför kan det bli skönt att skriva av sig lite grann.

Jag är en sjutton årig kille o går i 2:e ring. Jag är väldigt glad o positiv, en optimist helt enkelt, jag är sjukt nöjd med mina polare o allting fungerar, förutom en sak, kärleken..
Så det är det min blogg kommer att handla om, det vi inte kan klara oss utan, den stora kärleken.
Jag är en väldigt känslig kille, inerst inne iaf. Finns mycket som kan såra mig, jag brukar oftast bli väldigt tyst då det händer o gå in i mig själv.

Det jag behöver jobba med, är hur man ska bete sig när man gillar någon. Jag har inga problem att umngås med tjejer, tvärtom, de är ju schysta. Det stora problemet är när jag träffar någon tjej som jag verkligen tycker om, har ingen aning hur man ska visa henne hur mycket man faktiskt tycker om henne.

Jag ska försöka skriva här så ofta som möjligt, det behöver jag.

Dagens mening: Ligga i sängen hela dagen är fyskam, när du vet att det finns så mycket möjligheter utanför.